Apropå inget... och allt
Har verkligen överlag haft ett fantastiskt 2010 hitills. Jag har haft väldigt roligt, och framförallt på senare tiden kunnat njuta av små saker och uppskatta vardagen. Det är underbart!
Denna helgen har både varit galen, vuxen och skönt avslappnad.
Inledde fredagskvällen med att åka in till stan efter jobbet för att träffa upp min sköna vän Kenneth. En öl eller två på ett söderhak för att sedan styra kosan på Huddinge till en fest vi var bjudna på. Kände egentligen bara värden och min älsklings syster där, så vi visste inte alls om vi skulle vara lite malplace eller så, det kan vara svårt att träffa massa nya människor på en gång. Men det var det inte; det var en fantastiskt rolig fest med massa sköna människor och vi hade verkligen jättekul! Mindre kul var kanske att ölen slog lite väl hårt på en lite trött mig, och som ni flesta vet är ju bakisångest lite småjobbigt!
"Gjorde jag bort mig?"
"Var jag otrevlig mot någon?"
"Uppfattade någon mig som flörtig när jag mest bara kände mig glad och utåttriktad!?"
Och så vidare till infinity and beyond...
Men...
Varför känna så? Vad hjälper det? Ja visst, känner man att man verkligen varit riktigt otrevlig eller så, så bör man självklart be om ursäkt för det, men för det mesta sitter ångestmonstret i ens huvud och verkligen fantiserar ihop saker som inte alls har hänt, eller var så farliga som man uppfattade dem! Jag tror nog som sagt att jag inte är ensam om att känna så här.
Det är då man är så tacksam att man har nära och kära omkring en som man kan luta sig lite emot.
Problem som egentligen inte är problem alltså, hallå! Det är bättre att försöka blicka framåt, eller framförallt leva i nuet, istället för att grubbla sönder det förflutna som ändå är som det är oavsett.
(Ska bara försäkra mig lite till först om att jag verkligen inte var jobbig!"SUCK"!)
Hursomhelst, fram emot fem - halv sex landade vi hemma hos mig för lite nattmat och ett "godmorgon" till Ted som gjorde sig klar för att åka till jobbet. Han tyckte visst vi luktade lite alkohol... :O
Vaknade lagom många timmar senare, hittandes en Kenneth i vår soffa som jag fick upp med lite kaffe. Tog en skön frukost och en lugn eftermiddag för att göra dagens gärning nr 1: Gå ner till Coop och handla fika!!
Lite småslut efter denna hårda insats fick det bli viloläge i soffan framför en dålig (?) film, åtminstone enligt Kenneth, jag var så slut att jag somnade, hihi!
Dags att vakna ur dvalan vid sjutiden så jag kunde pallra mig upp och göra dagens gärning nr 2: laga middag lagom till Ted skulle komma hem från jobbet!
Schnitzel med klyftpotatis, broccoli och bearneisesås blev det, mmm!
Kvällen fortsatte i filmens tecken; först kikade grabbarna på South Park x 3, som jag har svårt att begripa mig på. Efter det blev det natti-natti för min work-o-holic, och Kenneth och jag spanade vidare på Kill Bill - en film som man verkligen kan se om gång på gång - mycket välgjord och rolig!
Det är underbart att ha vänner i mitt liv som Kenneth - en väldigt lätt människa att umgås med och där man verkligen kan vara knäpp och avslappnad tillsammans!
Sedan blev det "hejdå Kenneth" och natti-natti för mig med. Sov till elva idag, skönt! Upp för lite soffläge och hamnade framför "Skavlan" som hade intressanta gäster. Hmm.. vad jag babblar smådetaljer här!
Största delen av eftermiddagen spenderades i allafall på IKEA med Kenneth, inhandlades lite smått och gott. Hem till Kenneth för en kaffe sedan, och utrullning av hans nyinhandlade löpare! Tre stycken blev det, vet inte vad som flugit i denna man!
Lagom hem till åttansnåret för att ÄNTLIGEN få träffa han jag bor i hop med litegrann!
Humor, humor och humor är ett bra kännetecken i vårt förhållande, en egenskap som jag är övertygad gör ett förhållande lyckligt! Tillsammans med mycket annat förstås. Respekten och tilliten är två andra egenskaper jag uppskattar otroligt mycket hos min fina, fina Ted!
Lycka är ett väldigt djupt begrepp som verkligen uppfattas olika för olika människor. Jag har läst några fantastiska böcker om ämnet under senare tid, som jag varmt kan rekommendera:
"Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra" - av Nisse Simonsson
"The Secret" - Rhonda Byrnes
"Medmänniskor" - Stefan Einhorn.
Simonssons bok är relativt faktaspäckad men ändå med en skön "mänsklighet". Författaren är ganska synlig i boken, och har har verkligen intressanta och relevanta reflektioner.
"The Secret" är verkligen en mycket mer "flummig" bok, som går ut stenhårt med teorier på om hur man skapar sitt liv genom det man tänker. Det man tänker speglas i sin tur väldigt mycket av det man känner. Är man väldigt skeptisk mot "hokuspokus" dvs, icke vetenskapligt bevisad fakta, så tror jag att denna bok kan te sig lite överdriven, men jag gillade den, och den var väldigt bra att kombinationsläsa med Simonssons bok.
"Medmänniskor" kanske inte i första hand behandlar lycka, men indirekt gör den ändå det tycker jag, då Einhorn behandlar ämnet "att vara en god (med)människa", utan att för den sakens skull bli pretentiös. Jag har nu påbörjat hans tidigare, mycket populära bok "Konsten att vara snäll", där jag hitills även i denna bok är imponerad över hur han kan ta bort det negativa i det värdeladdade ordet "snäll", utan att för den sakens skull heller här överdriva intentionerna med snällhet.
Wow, jag är imponerad över att fortfarande ha ditt intresse kära läsare, lämna gärna en kommentar om mitt babbel, om du tycker att det finns något att kommentera om det! :)
Detta blev ett ganska naket inlägg, men va sjutton, det bjuder jag på! Jag är jag och detta är min blogg. Jag vill inte debattera det påståenden jag skriver, det är bara mina tankar, inga vetenskapliga sanningar! Om detta inte berikar dig på något sätt, så surfa vidare till något annat du mår bra av, och ger det dig lite positiv energi på något sätt så är jag jätteglad för det!
Tjing tjing!
Denna helgen har både varit galen, vuxen och skönt avslappnad.
Inledde fredagskvällen med att åka in till stan efter jobbet för att träffa upp min sköna vän Kenneth. En öl eller två på ett söderhak för att sedan styra kosan på Huddinge till en fest vi var bjudna på. Kände egentligen bara värden och min älsklings syster där, så vi visste inte alls om vi skulle vara lite malplace eller så, det kan vara svårt att träffa massa nya människor på en gång. Men det var det inte; det var en fantastiskt rolig fest med massa sköna människor och vi hade verkligen jättekul! Mindre kul var kanske att ölen slog lite väl hårt på en lite trött mig, och som ni flesta vet är ju bakisångest lite småjobbigt!
"Gjorde jag bort mig?"
"Var jag otrevlig mot någon?"
"Uppfattade någon mig som flörtig när jag mest bara kände mig glad och utåttriktad!?"
Och så vidare till infinity and beyond...
Men...
Varför känna så? Vad hjälper det? Ja visst, känner man att man verkligen varit riktigt otrevlig eller så, så bör man självklart be om ursäkt för det, men för det mesta sitter ångestmonstret i ens huvud och verkligen fantiserar ihop saker som inte alls har hänt, eller var så farliga som man uppfattade dem! Jag tror nog som sagt att jag inte är ensam om att känna så här.
Det är då man är så tacksam att man har nära och kära omkring en som man kan luta sig lite emot.
Problem som egentligen inte är problem alltså, hallå! Det är bättre att försöka blicka framåt, eller framförallt leva i nuet, istället för att grubbla sönder det förflutna som ändå är som det är oavsett.
(Ska bara försäkra mig lite till först om att jag verkligen inte var jobbig!"SUCK"!)
Hursomhelst, fram emot fem - halv sex landade vi hemma hos mig för lite nattmat och ett "godmorgon" till Ted som gjorde sig klar för att åka till jobbet. Han tyckte visst vi luktade lite alkohol... :O
Vaknade lagom många timmar senare, hittandes en Kenneth i vår soffa som jag fick upp med lite kaffe. Tog en skön frukost och en lugn eftermiddag för att göra dagens gärning nr 1: Gå ner till Coop och handla fika!!
Lite småslut efter denna hårda insats fick det bli viloläge i soffan framför en dålig (?) film, åtminstone enligt Kenneth, jag var så slut att jag somnade, hihi!
Dags att vakna ur dvalan vid sjutiden så jag kunde pallra mig upp och göra dagens gärning nr 2: laga middag lagom till Ted skulle komma hem från jobbet!
Schnitzel med klyftpotatis, broccoli och bearneisesås blev det, mmm!
Kvällen fortsatte i filmens tecken; först kikade grabbarna på South Park x 3, som jag har svårt att begripa mig på. Efter det blev det natti-natti för min work-o-holic, och Kenneth och jag spanade vidare på Kill Bill - en film som man verkligen kan se om gång på gång - mycket välgjord och rolig!
Det är underbart att ha vänner i mitt liv som Kenneth - en väldigt lätt människa att umgås med och där man verkligen kan vara knäpp och avslappnad tillsammans!
Sedan blev det "hejdå Kenneth" och natti-natti för mig med. Sov till elva idag, skönt! Upp för lite soffläge och hamnade framför "Skavlan" som hade intressanta gäster. Hmm.. vad jag babblar smådetaljer här!
Största delen av eftermiddagen spenderades i allafall på IKEA med Kenneth, inhandlades lite smått och gott. Hem till Kenneth för en kaffe sedan, och utrullning av hans nyinhandlade löpare! Tre stycken blev det, vet inte vad som flugit i denna man!
Lagom hem till åttansnåret för att ÄNTLIGEN få träffa han jag bor i hop med litegrann!
Humor, humor och humor är ett bra kännetecken i vårt förhållande, en egenskap som jag är övertygad gör ett förhållande lyckligt! Tillsammans med mycket annat förstås. Respekten och tilliten är två andra egenskaper jag uppskattar otroligt mycket hos min fina, fina Ted!
Lycka är ett väldigt djupt begrepp som verkligen uppfattas olika för olika människor. Jag har läst några fantastiska böcker om ämnet under senare tid, som jag varmt kan rekommendera:
"Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra" - av Nisse Simonsson
"The Secret" - Rhonda Byrnes
"Medmänniskor" - Stefan Einhorn.
Simonssons bok är relativt faktaspäckad men ändå med en skön "mänsklighet". Författaren är ganska synlig i boken, och har har verkligen intressanta och relevanta reflektioner.
"The Secret" är verkligen en mycket mer "flummig" bok, som går ut stenhårt med teorier på om hur man skapar sitt liv genom det man tänker. Det man tänker speglas i sin tur väldigt mycket av det man känner. Är man väldigt skeptisk mot "hokuspokus" dvs, icke vetenskapligt bevisad fakta, så tror jag att denna bok kan te sig lite överdriven, men jag gillade den, och den var väldigt bra att kombinationsläsa med Simonssons bok.
"Medmänniskor" kanske inte i första hand behandlar lycka, men indirekt gör den ändå det tycker jag, då Einhorn behandlar ämnet "att vara en god (med)människa", utan att för den sakens skull bli pretentiös. Jag har nu påbörjat hans tidigare, mycket populära bok "Konsten att vara snäll", där jag hitills även i denna bok är imponerad över hur han kan ta bort det negativa i det värdeladdade ordet "snäll", utan att för den sakens skull heller här överdriva intentionerna med snällhet.
Wow, jag är imponerad över att fortfarande ha ditt intresse kära läsare, lämna gärna en kommentar om mitt babbel, om du tycker att det finns något att kommentera om det! :)
Detta blev ett ganska naket inlägg, men va sjutton, det bjuder jag på! Jag är jag och detta är min blogg. Jag vill inte debattera det påståenden jag skriver, det är bara mina tankar, inga vetenskapliga sanningar! Om detta inte berikar dig på något sätt, så surfa vidare till något annat du mår bra av, och ger det dig lite positiv energi på något sätt så är jag jätteglad för det!
Tjing tjing!
Kommentarer
Trackback
